Reaktioner på stress

En sund och frisk reaktion på de många påfrestningar som livet ger oss skapar möjlighet för oss att vara pigga och alerta, ha en massa energi och känna oss fullt levande. Det hjälper oss att vara kreativa, anpassningsbara och tillgängliga och skapa positiv kraft både fysiskt, känslomässigt, mentalt och andligt. Och att hantera stressen på ett balanserat, stimulerande och spännande sätt som istället förser oss med utmaningar som ”boostar” vår förmåga till att skapa mer välmående.

Men det kan också vara tvärtom och vi känner oss stressade på grund av att vi inte får någon stimulans – som till exempel när vi känner oss oemotsagda, eller omotiverade, trötta och apatiska eller kanske nedstämda och deprimerade. Och vi känner oss spända, trötta, oroliga och irriterade över denna ”ostressande” situation istället. Så stressen kan verkligen ta olika uttryck, när vi är ”överstressade” blir det svårare att slappna av – och omvänt när vi är ”understressade” blir det svårare att komma igång. 

Men hur som helst! Vi är aldrig så bra på att hantera stressen effektivt och framgångsrikt som när vi är avslappnade och i balans!

Viktigt att tänka på oavsett vilken orsak stressen har är att anspänning försvårar! Varje cell i vår kropp är energi som ändras kontinuerligt under hela vårt liv. Alla våra kroppsliga processer pulserar och har sitt flöde av ”ebb och flod”, vilka påverkas av våra känslor och tankemönster. Och för att leva i en sund relation till stressen måste vi kunna slappna av både mentalt, känslomässigt och fysiskt.

Stressen stimulerar och gör oss anspända och orsakar sammandragning varför vi måste hantera den med avslappning som orsakar expansion av flödet. Och som sedan kan anspännas igen. Denna naturliga rytm innebär en ständig rörelse mellan spänning och avslappning. 

Vi är kanske mest bekanta med stress reaktioner som vi kallar för ”kamp eller flykt” som visar sig när vi är rädda, chockade eller behöver prestera på en högre nivå än normalt. Det innebär att alla kroppens organ och alla celler utsätts för anspänning som avbryter våra naturliga och mer normala och balanserade rytmer.

Detta orsakar fysiska reaktioner på många sätt och speciellt utsöndring av hormonet adrenalin i blodet som också frigör kroppens lager av ”socker” för att ge energi till vår förestående aktivitet.

I en farlig och kanske livshotande situation är detta så klart viktigt eftersom detta gör oss alerta och ger oss extra energi och en ökad medvetenhet om den hotande faran. Men problem uppstår när denna stress av ”kamp eller flykt” uppstår alltför ofta och kanske flera gånger om dagen – kanske när vi blir irriterade över att ha fastnat i trafiken eller väntar i en långsam kö vid en kassa på stormarknaden, eller behöver vara skärpta för att vi ska på en anställnings intervju med mera.

Det vill säga ju mer regelbundet vi utsätter oss för detta och låter vår kropp översvämmas av adrenalin, desto mer tillstånd av spänning utvecklas och vi får allt svårare att koppla av – vilket ju är en förutsättning för balans och återhämtning.

Vi biter ihop käkarna och blir anspända, skapar tandgnisslande (särskilt när vi sover) och kanske en nackstelhet som blir kronisk – alla typiska symtom på denna typ av ”överstress”. Och många fler kan visa sig vid påverkan från stress som blivit kronisk! 

När vi möter situationer och krav som antingen kan vara fysiska eller emotionella och som överträffar våra tillgängliga resurser och vår förmåga att lösa dem, då växlar vårt system för att hantera utmaningen. Och det är denna typ av ”överstress” som kan ställa till det för oss. När vi inte anser oss ha kraft och förmåga att hantera situationen, blir vi bedrövade och nedstämda, och vi känner oss kraftlösa, utmattade och till och med utbrända. 

Diagnosen ”utbrändhet” ges ofta till människor som är allvarligt slitna och trötta. Det är ett känsloladdat uttryck som ger intryck av att allt har ”bränts ut” inombords och att det inte längre finns någon kraft kvar. Men så är det naturligtvis inte, utan vi har helt enkelt överansträngt oss så mycket att vi istället kan säga att vårt ”batteri” har tagit slut. Och uttrycket ”tillfälligt sammanbrott” skulle väl egentligen vara mer korrekt som beskrivning av tillståndet.

När vi nått denna gräns behöver vi istället dess motsats – det vill säga fullständig vila så länge som behövs – för att fylla på oss med ny energi som får vår livskraft att återvända igen. Vi tar alltid en risk med vår hälsa när vi inte lyssnar på våra egna varnings signaler som talar om för oss att vi är ”överbelastade” eller på väg att bli det. 

Men det finns åtgärder vi kan vidta för att undvika dessa tillstånd och som gör oss mer medvetna om hur vi reagerar på stressen vi utsätts för.

Om du svarar JA på de flesta av följande frågor så är det inte sannolikt att du besväras av antingen ”under” eller ”överstress”. 

* Tycker du att du mår bra och befinner dig på toppen av ditt liv?
* Känner du dig full av vitalitet?
* Äter du nyttigt och regelbundet?
* Är dina energi nivåer höga utan användning av stimulantia?
* Sover du gott och skönt på natten och vaknar utvilad?
* Är du nöjd med dina vänner och relationer?
* Är ditt arbete stimulerande och utvecklande?
* Är humor, motion och kreativitet regelbundna delar av ditt liv?
* Är du en kärleksfull person?
* Känner du att du utvecklar kloka insikter om ditt liv?
* Har du en positiv attityd till dig själv och din omgivning?

Om du svarat NEJ på många av de ovanstående frågorna så kommer du kunna använda den här terapin till att omvärdera hur du i framtiden ska tillåta den emotionella stressen att påverka ditt liv!

De omedelbara effekterna av stress och påfrestningar är att människor ofta känner sig trötta och spända och kompenserar detta genom användning av koffein, socker, tobak, alkohol och andra droger (inkl läkemedel av lugnande effekt som ges vid oro, ångest och sömnbesvär). 

Kemiska stimulantia som gör att våra naturliga energi nivåer sjunker och leder oss in i konstgjorda världar. Och som av många används dagligen för att försöka skapa mer balans som till exempel användandet av koffein för att ”komma igång”, socker för att få mer ”energi att klara dagen” och/eller alkohol för att kunna slappna av.  

Men det kan också vara att göra saker och ting ännu sämre genom att missa måltider eller äta dåligt och av mindre näringsrik kost. Detta skapar en ”skakig jämvikt” – en personlig berg-och-dal bana av energin ”på eller av” – det vill säga åtgärder som man försöker balansera med egenvård på ett felaktigt sätt. 

Långvarigt missbruk av stimulantia och lugnande medel stressar bara kroppen ytterligare och den långsiktiga effekten av att ha sin kropp översvämmad av kemiska stimulantia är skadlig, särskilt för dem som är mest ”stillasittande” i sin vardag. Adrenalin till exempel behöver ”brännas bort” genom fysisk aktivitet för att återfå balans utan negativ påverkan på vår kropp.

Om kroppen behöver vila och återhämta sig men vi istället stimulerar den på ett konstgjort sätt, ja då kommer den så småningom att ”destabiliseras” och bli mer och mer nedgången. Vårt naturliga sätt till anspänning ska bara användas som en resurs vid nödvändig aktivitet (exempelvis i en nödsituation) och inte som något stimulerande till en daglig ”överaktivitet” genom konstgjord påverkan.

Om vi överbelastar oss med stress när vi är vakna och inte ser till att vi får den avslappning vi behöver i vaket tillstånd, så kommer det hindra oss från att sova gott om natten. Den anspänning vi producerar under dagen måste också avslutas med avspänning under dagen, så att vi kan stänga av och ta emot den vila vi får genom vår nattsömn. Annars skapar vi en ond cirkel som kan vara svår att bryta, där dålig nattsömn leder till fler vakna nätter och vi blir trötta och kompenserar med mer stimulantia för att klara vår vardag. 

Men riktig vila är inte heller den enda lösningen när vi gjort oss beroende av stimulantia. Utan det är nödvändigt att lära oss hantera de mönster av ”överstress” eller ”understress” som vi hamnat i för att på djupet kunna stänga av och fylla på oss med mer positiv energi och livskraft.

I detta sammanhang är det särskilt viktigt med motion, näringsriktig kost, vila och avkoppling, att unna sig att känna glädje och inspiration och att skapa balans mellan arbete och vila för att nå ett varaktigt välmående och en långsiktigt god hälsa.

Våra hjärnor driver ett komplicerat arbete med att hantera all den information vi behöver för att vi ska kunna fungera optimalt – fysiskt, mentalt och emotionellt. När vi befinner oss under stress är det vårt energisystem som ger oss besked om att vi har brist på energi och entusiasm, oförklarlig värk och smärta, sömnsvårigheter, förändringar i aptiten och obehagliga humörsvängningar.

Typiska symtom av ”överstress” är till exempel: Huvudvärk, ryggont, nackstelhet, illamående, fysisk spänning och/eller stelhet någonstans i kroppen, yrsel, matsmältnings besvär, magproblem i allmänhet, näsblod, cystit, problem med tänder och tandkött, svettningar, hjärtklappning, kramper, svårigheter att svälja (en känsla av en klump i halsen), andnings svårigheter (en känsla av att inte kunna få tillräckligt med luft), ångest, irritabilitet, dålig koncentration, minnesförlust, obeslutsamhet, tankar som hela tiden upprepar sig som från en bandspelare, en allmän avmattning med mera.

Dessutom kan vi bli mer mottagliga för infektioner som hosta, halsont och influensa etc – på grund av ett sämre immunförsvar. Ja listan kan göras lång på vad som påverkas negativt av långvarig emotionell stress. 

Symtom som märks fysiskt på kroppen kan också i förlängningen visa sig på annat sätt. Till exempel en fysisk huvudskada kan initialt orsaka chock (emotionell) och minnesförlust (mentalt) samt smärta (både fysisk och psykisk). 

En besvärlig och aggressiv chef kan skapa en känslomässigt påfrestande miljö för hans eller hennes anställda, som kanske resulterar i fysiska krämpor som huvudvärk, matsmältnings besvär och nacksmärta som blir resultatet av outtalade och undertryckta känslor.

Ofta får vi höra att inget kan göras åt fysiska besvär som följer av känslomässig stress. De benämns som psykosomatiska vilket innebär att patienten själv har gjort denne sjuk. Men det är ett något omodernt sätt att se på sjukdom och ingen människa skall behöva höra att de gjort sig illa med flit eller att tillståndet kunde undvikas om denne haft en riktig ”mental inställning” (positiva tankar) som grund.

Vi har alla olika förutsättningar till att se vad som är fel och hur vi påverkas av långvarig stress. Ibland är det så att symtom måste visa sig för att vi ska vakna upp och inse att något är fel och förstå att vi inte lyssnat på tidigare givna signaler från vår kropp. Detta är helt naturligt och inget vi kan klandra på eller lägga skuld för på någon människa.

Det finns de som inte alls känner någon fysisk ohälsa på grund av en alltför kraftig emotionell och/eller fysisk stress, men som ändå bör vara försiktiga och behöver balansera sitt stressiga liv mer rutinmässigt, eftersom de inte vill ta emot kroppens varnings signaler när något är fel.

Även om symtomen är relativt små på ”under- eller överstress” och ignoreras just därför och inte ger anledning till några livsstils förändringar, så kan det i förlängningen resultera i att mer allvarliga sjukdoms tillstånd utvecklas och kanske även blir kroniska. 

Men som sagts tidigare så behöver ju inte sjukdom vara en dålig sak, utan det kan helt enkelt bara vara ett lokalt organ som låter oss veta att vi måste balansera energin på något sätt.

Alla sätt att hantera sjukdom på som innebär att vi även behandlar den underliggande stressen och spänningen, kommer vara till stor nytta på längre sikt än att vi bara behandlar symtomen enskilt.